TAFSUT N IMAZIƔEN AKKED TAFSUT TEBERKANT  : INUMAK N-USFUGAL

TAMURT TAQVAYLIT (SIWEL) — Asmi tekker deg useggas n tmanyin di tmurt n leqbayel ,  akkin akka qqaren-as : acu i ten- yuɣen leqbayel akked udabu ? Lemxiyyer seg wid yettmeyizen yeqqar-as : ssḍen , d imcewwlen, ur ḥamlen ara tamurt. Xuḍi nekni s leqbayel neẓra anida I ten nnuɣ am akken is yenna wanzi : “ i yeẓran d win yewten akked win yettwten.” Deg leɛmer iɣ yetexet usweɛdi ama di lawan n trad akked urumi amma di lawan n timunent. Necfa yak asmi tyefra lgira akked Fransa i  wawal n Benbea:  “Lẓẓayer d teɛrabt.. Lẓẓayer d teɛrabt.. LLẓayer d teɛrabt..” am akken necfa diɣen i tedyanin n 63…d lbaṭṭel xedmen iserdasen n Bouemdienne akked Benbel di tmurt n yeqbayliyen! D win i d- lxir is terra tmurt n Lẓẓayer i tmurt n Leqbayel.

Ahat dayen-nni merra i yeǧǧen Lounes Matoub deg tezlit “ deɛwessu » ad yinni ifyar-agi : sliɣ  kra as qqaren/ yekker umulab di tlafsa/ tabrat id aɣ-id yesnebhen/ deg aḍu n leqrun id tedda/ a wid-ak id yeqqimen/ kset afrag i wallen-nwen/ ad twalim anwi i wen-iḍewren/ d-atmaten neɣ d -at lexla! Lxir yuɣal d ixmir , leɛnaya neṛga tuɣal d neqqma. Aya nettaf(it diɣen deg yifyar-agi n Lounis Ait Menguellet : “leɛnaya-ak tecba amesmaṛ/ yerṣen di tesga yeqqim/ nekk ad ganniɣ amnaṛ / seg ufus-ik ma ad ččeɣ alqim/ si tasaft id giɣ asɣar/ mačči di derga uɣanim!” .

Ɣef aya meṛṛa,  ayen yeḍṛan deg Ibirir n Tmanyin( tafsut n imaziɣen)  ur yelli ara d tuṣḍa, ur yelli ara d tiselbi. Tafsut n imaziɣen tussa-d di lmendad akken  ad tefsu taǧeǧǧigt n tnaṣlit. Akken ad terr aman ɣer tiregwa n umezruy-nsen. Imeyyaten n yelmeẓyan akked telmeẓyin id yeffeɣen ɣer  iberdan , isuɣen s lǧehd n tuɣac –nsen,  zdin ɣef yiwen yiswi: asekfal n iẓuran n tmurt, a leqqem n-ufurk n usirem ɣef lǧedra n tjaddit am akken i t-id yenna Ferhat : “ tafsut n Tizi-Wezzu/ a llufan-nneɣ ur negzim/ yemla-aɣ amek a neddu /deg ubrid n tegrawliwin”.

Ilaq tasuta n wass-a a tegzu d-akken deg lawan-nni( ddaw tasnareft yeḍleq udabu yeṭṭfen zzmam  n tmurt si 62 ɣer immir)  awal yexmet deg imi. Lmentaq yella d-aseṭṭaf ( uɣalen xemsa ɣef yimi) , izerfan d lewhi kan. S ya d sya zzind iɣulad n tugdi ɣef yexxamen akked leḥwaṛi. Deg tallit –nni isem umaziɣ yezmer ad yawwi lada i bab-is.  Timesliwt n tezlatin timḥadiyin( Azem, Matoub, Lounis Ait Menguellet, Imaziɣen Imula) neɣ taɣuṛi n yedlisen n umezruy n tmurt ( wid yura Yves Courrière, Ait Ahmed…) yezmer ad yessekcem win yeṭṭɣamen ɣer leḥbus. Abder n yegrawliyen am Krim Belkcem, Ouamrane, Aɛmiruc Ait Hamouda, Benai Ouali, Mbarek Ait Menguellet d ssiɛqa , ala win umi yeqquṛ uqeṛṛu ara inamren tiseɣliyin id yesebded udabu zdat tidiwin-nneɣ akked lebɣi-nneɣ. Kra  yellan d tidet yuɣal d uffir. Matoub yeqqar: a tidet aṛgu/ fellaɣ xas ur reggel ara/ nugad a nettu/ win akken turza lmeḥna!

Di lawn-nni  awal i teddu seg imi ɣer umeẓzuɣ imi asaḍuf n teswiɛt-nni d wagi: ɣurek s wacu ara d yenṭeq yimmi-k am akken is yenna Matoub deg awal-is: “ sin lehruf / Ḍelqen tugdi!”.

20 ibrir n tmanyin yusad idi  lmendad akken ad tt-waksen xemsa ɣef yimi. Akken agdud yeffuden tidet , yefuden ad yemliol netta d yiman-is  ad igurraɛ urrif i t -izedɣen.  Ad yefsi lqid I t-ikeblen. Yenna Lounis : “ amachau … ɣef adrar mi id yerra ṣṣut/ Lhiba-s tewdeḍ arraw-is/ amachu…  s-idmaren i ttqabalen lmut/ sɛerqen i weɛdaw later-is.”

Di ccaw ksen zrubat zdat wallen. Ɣlin iɣulad id aɣ yenḍen . Yezzi d lmenṭaq ɣer yilsawen. Yemɣid uɣeddu n lḥeqq. Arrac akked  teqcicin yelḥan deg iberdan n Tizi ( ideli d wass-a ) swesɛen asalu akken ad yuɣal d-abrid deg ara yeddu ugdud amek yebɣa, akken iwala, akken imena mačči akken kan yufa. Asafu werǧin yeɣli imi yettɛedday deg ufus ɣef ufus seg tasuta ɣer tayeḍ. Izumal n yinelmaden akked tnelmadin, n yergzen akked tulawin  yelhan di yal amuli n tefsut n imaziɣen( rnu ɣer-s tin n tefsut n teberkant)  d-abegann lḥewj n tlelli-s sɣur agdud aqbayli( ur telli d tiselbu/ aḍu ur aɣ id yewwi/ yal lḥeja tesɛa bab-is, is yenna diɣen Matoub).

Asfugl n tefsut n imaziɣen akke dtafsut teberkant – asmekti n tidet( i wid yettun ) d-akken  leqbayel werǧin ad brun I umenuɣ ɣef izerfan-nsen, ɣef tillin-nsen, ɣef lḥerma-nsen. Ɣef aya werǧin yeɣleḍ Fehat Mhenni  is yennan “ win i teddun ɣef tidet yessawaḍ” am akken werǧin yecceḍ uɛebbaj n wawal id yennan  “ Xas ḥarni rebɛa leḥyuḍ/ xas lfinga a tt-ttwaliɣ/ xas lḥif ayi-d isuḍ/ xas yecceḍ ubrid awiɣ/ ma nnan iyi s anda i tettaduḍ/ a sen iniɣ nekk ….d aqbayli”.

H@S
SIWEL 171045 AVR 21