PISE (SIWEL) — Dans un message adressé aux congressistes du Mouvement pour l’autodétermination de la Kabylie (MAK) à l’occasion de leur 3è Congrès ordinaire, M. Dahman At Ali (Mazed), chercheur en astrophysique, membre de l’équipe de recherche ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) à l’Université de Pise en Italie, a tenu à rendre hommage aux militantes et militants du MAK qui ont tracé la voie du salut pour la Kabylie.

 

IZEN I YIMASWAREN D YIMEΓNASEN N M.A.K

Ayesstma timeɣnasin, ayetma imeɣnasen,

Di lawan ideg tessewjadem i usuddes d wesbeddi n weswiṛ wis krad n umussu n wefraniman i Teqbaylit (MAK), sḥassfeɣ ayendin mačči drus imi ur iyi-yettunefk ara wakud i wakken ad ḥedreɣ s timmad-iw gerawen, iwakken ad iliɣ ar tama nwen xerṣum s teɣzi n wussan agi, ar a yettwarun deg umezruy aɣelnaw aqbayli s isekkilen n ureɣ.

Ayesstma, ayetma,

Seg yinig anda i ttidireɣ, ul-iw d lewhi-s zgan ar ɣerwen i d-ttmilin. S wannuz ɣef wayen akkw teggarem d armud asertan i lmend n weflali n yiseɣ n tmurt taqbaylit, d tisuraf akw iss i d-tekkam s teɣzi n wugar n 15 iseggwasen seg wassmi i d-ilul umussu nwen n M.A.K s lmendad n Mass Ferḥat At Sɛid, Aselway n Unavaḍ Aqbayli Uɛḍil, d yemdukkal-is, yili d win a yeftin ugar, ad ferṣeɣ tagwnitt agi iwakken a wen-in-azneɣ tajmilt yemmden, aladɣa Mass Buɛziz At Cebbi aselway n MAK, d awen-saadeɣ lecɣal nwen d leṛyuy iss ar a tefrum timsal akw yurzen iseɣ d yimal n tmurt nnaɣ taqbaylit a d-yettifriren ciṭ ciṭ ger tmura, d tlufa icudden ahil nwen a d-tessersem i wesqardec d tesleḍt, i tiddra n unegmu n tmurt taqbaylit d weɣref ines iwakken ad yefsu s tudert zeddigen di tlelli d talwit.

Ayesstma, Ayetma,

D acu i d as-d-yeqqimen d azal i tudert n tmarra seddu n uḍar n umnekcam ? D acu a d-nessifrir d iseɣ seg umnekcam agi aneggaru, ig-gerẓan lḥerma n tmurt nnaɣ imi yessedrem a i d.igwran d tuddsiwin tisartanin n tudrin nnaɣ, iɣḍel-ed tigejda i sbedden leǧdud nnaɣ, i d-iǧǧa beddent wemnekcam nni aṛumi i ssufɣen ibabaten-nnaɣ d imeɣrasen yeɣlin d iseflan? Tudert agi n tmarra d tudert n ddel d wannuz sdat n lɛar ur kun-ɛniɣ. Ma drus… Si zik n zik,di leqrun yezrin mačči d yiwen, nufa-d awal yettmezgi, yettnerni yettidir deg isefra, ttalsen-as-d imarawen nnaɣ. Qqaren-aɣ Aqbayli ur d-icettel deg wuffal iwakken ad yeknu sdat icenga i t-id-iqesden s akal-is d tgemmi-s, anef a da a wid ar a d-ibegsen ad as-neqḍen tutlayt-is seg yilsawen n tarwa-s. Awal, nnan-t-i-d, tiɣri berrḥen-d yis: Akken tebɣu tessiwen tnezmart n ignan d yemrigen n imnekcamen ar tmurt taqbaylit, agdud aqbayli yezga yezdi-yasen s lqedd, ibedd sdat-sen am yiwen umdan s tebɣest d tissas iss i ten-iqubel war akukru, xas ad yeglu s terwiḥt-is deg imenɣan, s uḥareb ɣef ayla-s d wakal-is, ɣef tlelli-s d teqbaylit-is s umata. D ayen teẓram, d ayen neẓra : Werǧin yekna wegdud isseg d-tefrurim ayetma, ayesstma, ur umineɣ ihi a d-ilal wass-n ideg ar nbeddel aẓar d ccetla nnaɣ.

Ayesstma timeɣnasin, ayetma imeɣnasen,

Kunwi d tarwa n idurar n yise ɣ d wazal, wid ur nqebbel ddel, ur nqebbel tukksa n lḥerma, ur nqebbel ad yeɣli wemɣid d aterras garawen, ad as-yettwakkes wezref n tudert di lḥerma, d wid i d-yefrurin deg urebbi n weɣref aqbayli a d-yeqqimen d azamul n wezbu d tlelli deg temnaḍt bw-wagrakal irkwelli, win ur nqebbel ad as-tettwakkes tlelli neɣ ad as-yenser ccan-is di tudert iwumi mmarent tissass.
Seg’mir i d-terẓam asalu, trefdem asafu n tlelli ger ifassen, imir i d-tessusim, tezzizdgem-d tagwnitt tasertant taqbaylit iwakken a d-tesseknem abrid yellan yakan yedreg d uffir, iban-ed ass-a s wanay aqbayli ucbiḥ d winna kan i yessuffuɣen ar tlelli. Ur yelli ibeddi di tikli yettɣawalen. D tamazraytad tili tiddi nwen a tarwa yukin.

Ayessetma timaswarin, ayetma imaswaren,

Ihi deg usurif agi n weswir wis krad n Umussu n Wefraniman n Teqbaylit, ssarameɣ-awen a tarwa imeɣnassen ad ftin lecɣal nweny, tuklalem tajmilit nnaɣ yufraren. Ssarameɣ-awen asiweḍ yuẓan ugar ar sdat d tuffɣa s tifratin tamanagin, tid ar a d-yeqqimen deg umezruy aɣelnaw aqbayli am tgejda n tlissa i d-yettfeǧǧiǧen s tafat i d-yemmalen, i tsuta n yeqbayliyen i d-iteddun, iberdan n leqrar n tmurt taqbaylit ansi i kkan d wannect i nnḍen assmi i ten-id-tneǧǧrem.

Γef aya, d wayen akw nniḍen yugaren aya, tajmilt nwen a tiyesstmatin d watmaten, temmed d tamanagt, nettader-ikun-id deg yiseɣ.

Ad sgunfun di talwit d tmanagt yimeɣrassen yeɣlin i lmend n tudert d tlelli n tmurt taqbaylit di leqrun yezrin, wid n yiḍelli d wass-a !

Ad tidir tmurt taqbaylit d tilellit d tamunent.

Ad yidir weɣref aqbayli di tissas d tudert zeddigen.

Ad yidir Umussu n Wefraniman Aqbayli (M.A.K), s yemḍebbren d imeɣnasen ines, yidir yid-s wewir-is wis krad !

Dahmane At Ali,
Tasdawit n Pisa, Ṭelyan
Ass n 23 di Fuṛar 2016 (2966 Cq.)

Laisser un commentaire