IZEN N YANAYER

TAMURT TAQVAYLIT (SIWEL) — Am yal aseggas, igduden imaziɣen ttebdaden i usfugel n-umenzu n useggas Amaziɣ . Yal tamnaḍt tesɛa  ansay s wamek I tesfuggul tawwurt n useggas amaynut . Annect-a yemgared si tama ɣer tayeḍ. Lɣerẓa n-unamek  n yennayer teqqen ɣer tedyant yellan deg  umezruy yeḍran 2971 n yiseggasen aya; tin id yettdaren agellid Ccinaq.

Igduden imaziɣen rran   azal i wass n 13 janvier( ɣer kra 12 di janvier) acku azemz-agi yerra lwelha ɣer taggara n ṭrad i d-yellan gar tiserdest n yimaziɣen d tin n yiferɛunen n Maṣer (950 n yiseggasen uqbel talalit n Sidna Ɛisa) anda agellid Cicnaq yekcem akal n taxlijt n Nil akken anda  yessuli tigelda tis XXII n imeṣriyen .  Tamanaɣt-is n tigelda-agi  tella di Boubastis.

Ihi, Yennayer yeqqen ɣer tikkelt tamezwarut deg ugdud Amaziɣ yettwensex deg umezruy imi ula deg «la Bible» tettunebder tedyant—agi.

Maca, asteqsi-nneɣ, ur icudd ara ɣer ssebba yeǧǧan imaziɣen ad ssalin tafada-nsen 950 n yiseggasen uqbel talalit n Ɛisa imi  annect-a iban unamek- ines, amezruy yewwi-d fell-as. Tuttra i nebɣa ad nger ɣer unnar n-uskasi  d tayeḍ : acimi asfugel n yennayer, sani i tejbed lɣerẓa –ines ?

Igduden n ddunit meṛṛa bnan timadit-nsen ɣer wamud n yiferdisen : akal, tutlayt, ddin, amezruy. Maca akken ad illal ugdud ,yernu ad yebnu aɣlan –ines, izeggir i llsas n lebni n taɣerma ɣef wacu ara isenned wayen umi neqqar «tanfust timsuddest» ( le mythe fondateur). D tanfust-agi ara s yillin d leɛnaya, yis ara iqazzem tixidas n zzman I  wakken ur tettegririb-ara tɣerma-nni. 

Ulac agdud neɣ talɣant i-ibedden id yekkan nnig tayugin n wakud  ur ntekka ɣef «tanfust tamesllalit». Ɣer yal agdud tinfusin  d-azamul yeṭṭfen ajgu n tillin-nsen ɣer ufegag n taɣlalt. Tinfusin- agi zemrent ad illint d tidyanin yeḍran akka( s tidet) deg umezruy neɣ d tid i d –yesnulfa asugen n tmetti n yal agdud. Anamek n wawal iban : am wakken yal agdud yeḥwaj irebbiten, ddin, akal , tutlayt akken ad yilli,akken ad yidir wa ad yak nig tilufa id yettawi zzman  yeḥwaj diɣ izamulen ara yesfugel akken «Nek» n tmetti yellan d-aqnaḍri n yixef n wagdud ad yezgu deg umḍiq-is. Ulac aḍu ara t-yessenquqlen.

S wakka dɣa , ad nnaf belli ( ma newwi-t d-amedya) tamdint n Rome( iwumi qqaren tamdint taɣlalt , yettwabnan deg useggas n 735 uqbel Ɛisa) illases   Remus akked Romulus akniwen i d- trebba tuccent. Ɣef tanfust-agi s timmad-is i tettwebna taɣerma tarumanit ihekmen ddunit seg umalu alama d-asamer.

Amedya nniḍen : tamurt n Suisse tesbedd lɛezza-s ɣef yiwen waṣaḍ ( héros) Guillaume Tell yeddren di temnaḍt n Uri di lqern wis XIV . Akka diɣen ma  neddem tamurt n Franṣa ad nnaf ziɣ  timadit-nsen tebna ɣef yiwet n tenfust i d- yeqqaren d-akken nutni d les Gaulois ( awal yuzzel deg yilsawen n ugdud- agi, imi yezga yettuɣal-d ɣer-sen u qqaren lejdud-nneɣ d les Gaulois) . Ɣer tama n tanfust-agi, rnan asfugel n yiwen wasaḍ rran d-ameɣras amezwaru yeɣlin ɣef wakal n Fransa, wagi d Vercingétorix.

Ihi am wakken i aɣ- id- yettban deg imedyaten-agi , yal agdud yeḥwaj izamulen ara yezdin taswin n uɣref ɣer yiwen n yiḍelli, ɣer yiwen n wass wamha , ɣer yiwen n-uzekka. Azday-agi yettilli-d  s-usfugel n wasaḍen , n tedyanin n umezruy akked  ṭrad uɣen iɣerfan-nni. Asfugel-agi, ur yelli ara kan d asmekti n wayen yezrin,  anamek-ines n tidet  d-asbucceɛ n yixef n tmetti i wakken «nekk» n yiɣermaniyen ad yezdi s lqed, ad yeɛqel ansi id yefruri, amek id yefruri , amek id yelḥa sani i-iteddu. Azamul d netta I daferid siteksen lwaḥcdeg umteddu ɣer yimal  n yal aɣref n yal taɣerma.

I wakken yal azamul yal tanfust  yellan d liqa akken a yefsu useklu  n tjaddit n yal aɣref, tewwid , nnig n usfugel i asen- ttagen yal aseggas, a sen   rnnun-asen di ccan, deg wazal s ttawil n tira, amezgun , sinima, ccnawiiI wakken yal tasuta ar ad idefren a  ttaf iman-is deg-sen ,yerna a teddem asafu n tnegmit gar ifassen. 

Deg uḥric-agi  n-useḥbiber ɣef tamagit  n wagdud  ad nnaf  mačči d yiwen n wadlis neɣ yiwen n-usaru neɣ yiwet n tceqquft i yettwasudsen akken ad tuɣal tisemɣert n yizamulen-agi ( ɣef tebna timadit-nsen). Aya merra yettlidi akken tanfust d-awezɣi a temmet, neɣ  a tt-iḥaz  uɣebbar n tatut. Lebni n timadit yesutur diɣen aktayen . Aleqqem n waktay, yezga d lḥir ɣer tɣermiwin-agi akken tuccar n zzman d lmuḥal  ad nallent llsas ɣef wacu sendent akken ad illint d tiɣermiwin ibedden i lebda.

Si tama nniḍen, asfugel ur yeqqim ara d-agujil icud kan ɣer tidet n-umezruy, imi ɣer yigduden- agi ( yesbedden tiɣermiwin yettfan nnmara i  lawan) ula d-aṣaden i d- tesnulfa tasugent-nsen gan-as ccan. Anwa deg-neɣ ur nessin Robin des bois, Ivanhoé Lancelot, Buffalo Bil , Gérénémo, Sindibad, Spatracus , Ulyss, Achile…. ?

Annect-a yakk, yesendelway  azal yekseb uzamul di lebni n tjaddit. Igduden yettun asaḍen-nsen( yellan s tidet neɣ wid i d -tesnulfa tidmi ) ɣebbun , kečmen deg uzabuq n nger.

Am yal agdud di ddunit, Leqbayel ( imaziɣen) ula d nitni sɛan izamulen-nsen, iten- yerran ttemyeɛqalen gar-asen(  ttikin ɣer yiwet n ccetla, llan d yiwen waɣref ), iten- yerran ggaren tamawt yezdi-ten umezruy, yezdi-ten umha , yezdi-ten yimal. Cicnaq, Gaya, Massnsen, Yugurten, Syfax, Takafarinas, Dihya,Kuseila, Faḍma N Sumer , Si Muḥend U Mḥend, Krim Belqasem, Ccix Muḥend u Lhusin, Lalla Xlija Tukrift, Mqidec bu lehmum, Lunja, Anẓar, aɛeqqa yasawalen ,Ḥmed Umeri….. d aṣaden yensex uktay akked umezruy ɣef tewriqin-nsen i lebda . D nitni i d lɛez s wacu yezdi ssenjeq n nekwa-nneɣ. Asfugel-nsen d netta ar ad yerren timadit-nneɣ ad tewwet s ugerz akken ad tezdi lqedd , ad nwali iṭij-nneɣ yuɣ di tignawt n tmura akked leǧnas.

Yennayer umi nettara asfugel si leqdim n zzman , yekcem di lɣerẓa-agi : ilaq ad yuɣal d tanfust tameslallit i wagdud aqbayli. Fell-as ara isenden leqbayle  akken ad gzun llan d   yiwen waɣref. D-aɣref am  yal agdud deg umaḍal :  yesɛa azref ad yidir d-illeli, ddaw laɛnaya n yidles-ines  , ddaw lebɣi n terwa-s. Akken izen akked unamek n yanayer ad yekcem yal tasa, yal ul, yal allaɣ , yal xif n-waqbayli, ilaq asǧǧuǧeg n yidles ( tuget n yadlisen, n isura, n tcequfin umezgun, ccna ) , ilaq diɣen isragen arad yawwin awal ɣef umezruy n tmurt n leqbayel, ɣer umaha ines  d amek ara yilli yimal-ines.

Izen n yanayer ur yeḥwaj asuget n lehḍur imi yiwen ubrid iwulem: a nilli neɣ ur nettili !

H@S
SIWEL 111000 JAN 21