ADLES (SIWEL) — Ḥaddad Fataḥ yessufɣed yiwen uḍevsi amaynut deg aggur n tuveṛ 2016. Yougourten Benadjoud yura-d yiwen weḍris anda d-yuɣal ɣef tezlatin i d-yellan deg uḍevsi-agi.

 

Aḍevsi amaynut "Titvirt" n ucennay Ḥaddad Fataḥ rrant yakan ar YouTube, d tawaɣit tameqqrant i yidles n teqvaylit s umata. D-acu yerveḥ unazur ?
Ur yerviḥ netta, ur terviḥ teqvaylit imi di sin teḍṛa yid-sen am waman n tegrest i yettfakan deg isafen d levḥur. Win id d-yekren ssveḥ, ad yecɛel aselkim ad yettnadi amaynut n teqvaylit deg uẓeṭṭa anmetti. Taknussna (tatiknulujit) telha ma yella nessen isuḍaf si tleḥḥu, yerna di tmurt neɣ ulac tilas di Internet, win yekkren ad yerr iman-is d agellid, kullec yessalay-it-id mebla idrimen.

L’ONDA tuɣal d lexyal n tevḥirt werjin texdem s nniya d ṣfa aladɣa i yidles n teqvaylit, ur tesεi-ara tasertit yelhan akken ad thud axxam n takurḍa i yettmagar unaẓuṛ s umata. Skud ulac awanek ara iḥudden ɣef wayla aggag aqvayli neɣ "la propriété intellectuelle Kabyle", yewwi-d ɣef yimezdaɣ n tmurt taqvaylit ad ḥudden ɣef ucennay n teqvaylit akken yevɣu yili yisem-is. Win yevɣan aḍevsi ad t-id-yaɣ s yedrimen-is, iwakken acennay ad yesεu afud ad yennerni ar sdat.

Aḍevsi amaynut "Titvirt", atan yettnuzu di ssuq, yeffeɣ-d ɣer tezrigin ‘"Igawawen’" deg-s ad taffem 09 n tezlatin. Asefru d umeslay s ɣuṛ-s, i yessekles deg useggas n 2002 deg uxxam "Studio Music Hall".

Tizlit tamezwarut isemma-yas "win iḥemmlen ur neddem", skud ulac d-acu i yelhan di ddunit am tayri :
win ur neḥric di lhedra
fell-as lwaqet ad yevrek
ad yečč ad isew

aqlaɣ nebbehva nettru di tufra
nettwali lvaṭṭel a y-tessu
tayri la tnessu
ilaq ad tfehmen
ilaq ad fahmen
lerwaḥ iɛelqen
gar igenni d tmurt
ur sɛin ara ddnuv

s uẓawan d wawal zeddigen ara nḥulfu ma ara nessel i tezlit tis snat iwumi i isemma "tzedɣev ul d tassa d wallen" :

tzedɣev ul tassa d wallen
s yissem kan isawalen
s lexyal-im iɛaccen
amekkan-im i d-teǧǧiḍ yeḥzen
ula d leḥyuḍ-is veddlen
ḥekkun-iyi-d xas gugmen
ɣaf wayen ifuten

taɣect n Ḥeddad Fataḥ tgerrez aṭas d ayen ara ad naf di tezlit tis kraḍ "mmel-iyi-d d acu i d-ḥemmel" :

mmel-iyi-d d acu i d-ḥemmel
nekk ar ass-a ur tefhimeɣ-ara
myal yiwen akken it-yeqvel
akken i as-d-tefka tmara

Targit-nneɣ yiwet
Xas akken amenzu iferqaɣ
Iṭij yiwen i nettwali
Ma tebɣam ad neffeɣ
Si leḥvus n yiman-nneɣ
Iwakken ad yeflali

Tizlit tis kuẓ, d nettat i d azwel n uḍevsi, imi d tajmilt i Maɛtub Lwennas azamul n cna n teqvaylit i yettwanɣan deg usseggas 1998. Acennay Ḥeddad Fateḥ yumen d-akken xas yemmut Lwennas mazal ivenu axxam n teqvaylit. tizlitt ‘"Titvirt" d leqder d yiseɣ i umennuɣ n Maɛtub s tezdeg ɣef tnekkit akked d izerfan n weɣref yuklalen tilelli am netta am yiɣerfan nniḍen deg umaḍal.

A titvirt lehna !
Ar tewrirt Mussa
ers-as s nnig tmedlin
Inas xas tɣaveḍ ass-a
Senjaq-ik yeḍwa timdinin

Win yeṭfen akursi ad yejṭuṭel alama yemmut, xas aɣref ad t-yezwi laz d fad neɣ ad yenger maḍi. D-ayen i yerra Mass Ḥeddad di tezlitt "Ddunit" anda id d-yessenṭeq iɣersiwen s yiwen uɣaniḍ igerzen aṭas.

Tlaq tlelli n wawal
Ma tevɣam ad yekkes ccwal
Maca s laṭnaw ad teddum
D nek id awen-yefka lḥal
Tezram ur ḥkimeɣ s wuzzal
Mi d yehḍer yesgen lqum
Ur d-ṭallavet lmuḥal
Si mara segmen lecɣal
Ad taffem win ara ken-iselḥun

Azrem d lvaz id as-izemren
Ad t-yeddem ger waccaren
Ma yemlal ugdud arkelli

Ulac acennay n teqvaylit ur yessawlen ara ɣer uselmed n tutlayt tmaziɣt, nettat id d-yurwen id d-yeččuṛen annar s waṭas n tutlayin nniḍen am teqvaylit, tacawit, tatergit, taznatit atg.. ass-a xas yettili-d uselmed n tmaziɣt maca yeččuṛ d uguren imeqṛanen, d-ayen i yeǧǧan azal-is ad yettruz deg wass ɣer wayeḍ ! tutlayt ur yesɛin ara awanek id tt-yegunin d tamettant, d nger. Tizlit taqvaylit, d asiwel n Ḥeddad Fateh i yal yiwen anda ma yella i leqdic seg ul fell-as akken ur tnegger-ara.

Tiṭ-iw temundel tenṭeṛ
Tettru tejreḥ d idammen
Sebba-s d aɣebbaṛ
Lvaṭṭel-agi id aɣ-d-yennulen
Ma d ul-iw yeččur yeqveṛ
Yettraǧu ad t-id-sneɣlen
Tamaziɣt ar d tt-nɣer
S idammen n wid yemmuten

"Imusnawen", d-tajmilt i yerra i wid yessaɣen tafat i talsa di yal aḥric, nutni id tt-yevnan kan ɣef laman akken sawḍen ad d-xelqen allalen id g-sasehlen tikli n umdan di tudert-is n yal ass.

Neksev tanumi di tmuɣli
Ur nezmir ad tt-nveddel
Nteddu kan akken dan waman
Nettraǧu allaɣ ma ad yeflali
D-acu n yixef ad yessekfel ?
Ma nettef-it aɣ-yemmel iverdan

Yefka-d tafat si tili
Seg yimdanen yettruzun snasel

S umata avevsi n Ḥeddad Fateḥ yessaɣ-d asafu amaynut i tezlitt taqvaylit ama si tama n uzawan neɣ si tama n tmedyazyt. Yal tizlit, tettwasvaɣ s yiwet n taɣect yelhan d tmedyazt lqayen i zemren ad tekcem deg ul n yal yiwen. Llant daɣen aṭas n tmuffirin igerzen i icevḥen, avaɛda snat n tezlatin nniḍen id g-ttwasden s ccvaḥa n uzawan "ɣef tira lmektuv yeɣman" d "svaḥ lxir".

Yougourten Benadjoud
SIWEL 242149 NOV 16

Laisser un commentaire