Adiwenni d Kaysa Xalifi, i d-yessufɣen ungal « Iḥulfan »

TASEKLA (SIWEL) — Kaysa Xalifi d yiwet n tlemẓit, i d-fkan yidurar n temnaḍt n Ayt Smaɛel, agezdu n Bgayet, deg tmurt n Yiqbayliyen. D tamedyazt yessefrawen γef xilla n tlufa, tesaẓerg-d ammud s uzwel « Kemm deg-i », deg ussan-a yezrin tessufeγ-d ungal tefka-yas isem « Iḥulfan ». Terra-d γef isteqsiyen n Siwel :

Deg tazwara azul a Kaysa, amek i tettili ?

Azul ay Akli, azul i yimdukkal n usekkil, d wawal; imyura d yimeɣriyen. Ad ak-d-iniɣ aql-aɣ nettidir taswiɛt, amek i d-tefka d wamek i d-yemla wallaɣ n tfekka.

Hder-aɣ-d deg kra n tefyar d anta d Kaysa Xalifi?

Nekk d Kaysa Xalifi, yelli-s n Bgayet, taddart n Ayt Smaɛel. D tasaḥlit, d taqbaylit, d tamaziɣt i yettzuxxun s tnaslit. D tilemẓit i iḥemmlen asefru d uḍris, neɣ dderya n tira i d-yettarew ufus s yimru. Nekk d tin i iɛerrḍen ad d-tefk i tsekla taqbaylit akken ad tili, ad teqqim tella tettili. D tamarut i d-yettinin s tektiwin ayen ara d-yernun i umdan timsirin tiẓiḍanin.

D acu d tamɛayt-im deg tira?

D iseggasen tura segmi griɣ deg tira. Ahat nezmer ad d-nini dakken simmal tettiɣzif teqsiḍt-iw deg wayen yerzan awal n tsusmi. Segmi lliɣ d tanelmadt werğin kerheɣ ad aruɣ, neɣ ɛyiɣ seg tuṭṭfa n yimru.

Ddeqs n wakud ḥebseɣ tira deg tewriqt, maca kemmleɣ-as deg uqerruy s wayen niqal sseklaseɣ deg-s. Lliɣ ttḥessiseɣ aẓawan, ḥeffḍeɣ tizlatin i yi-yehwan. Dɣa amek ttɛeddayen wussan i ttafeɣ iman-is ttenṭaḍeɣ deg ccna i yeqqnen i tmedyezt n lmizan d lmeɛna, ttwaẓuɣreɣ ɣer uxxam n ttexmam, ala s lebɣi i yessekcam.

Tebda temɛayt-nni deg yisefra, syin rniɣ-as tullisin, iḍrisen, imagraden… Attan la tettsemmid…

Deg wayyuren yezrin, tessufɣe-d ammud n yisefra, hder-aɣ-d cwi fell-as?

D ammud umi semmaɣ « Kemm deg-i », i d-yeffɣen s tallelt n tdukkla tadelsant Adrar n Fad. Deg-s llan 30 n yisefra, yal yiwen iḥekku-d ɣef kra. Newwɛeɣ tamedyezt-iw i yellan daxel-is s tkemmict n yisental i yi-iḥuzan, am tmetti, tamurt… Rriɣ daɣen tijmilin i wid ḥemmleɣ.

Amek i tettwali tamedyezt taqbaylit?

Ttwaliɣ-tt tgerrez ɣur wid i as-izemren, i tt-yettarun s tayri idumen. Tamedyezt taqbaylit tenğer abrid i yessufuɣen ɣer ubrid n lɛali, telḥa d asawen s yisefra n tmedyazin-is yimedyazen-is i tt-iḥemmlen tḥemmel-iten.

Tuɣale-d s yiwen n wungal d amaynut, d acu-tt tedyant-is?

Ungal Iḥulfan i d-ssuffɣeɣ ussan iɛeddan, deg-s tamsalt d taluft, neɣ tadyant akken i d-qqareḍ. D taqsiḍt n waṭas n yisental i d-giɣ deg yiwet n teqsiḍt i deg ssuren yiḥulfan. D tikti i d-rriɣ d ungal seg wayen nettidir deg umaḍal-a.

Aniwa-ten yimyura d yimedyazen i ɣer tmale?

Nekk seg tid i yeṭṭafaren leqdic n wid akk i yesnernayen tutlayt tayemmat. Ladɣa anda ttwaliɣ aswir igerrez. Ama seg wid i d-yelḥan amecwar, neɣ seg yibujaden ilemẓiyen i d-yettekkaren akka tura.

D acu d isenfaren i d-tettheyyi sya d asawen?

Ar tura atan ur sɛiɣ albaɛḍ n yisenfaren ad qedceɣ deg-sen. Seld mi d-yeffeɣ wungal-iw, ẓriɣ ilaq-iyi ad sgunfuɣ cwiṭ d yiman-is d wallaɣ-iw. Acku tiktiwin ḥwağent akud iwakken ad d-ilint, ad ɛiwnent amaru deg usnulfu n wayen iwatan, i ara d-yernun abaɣur.

Awal s wacu ara nessali tadiwennit-a…

Tanemmirt ay Akli ɣef tdiwennit. Ssarameɣ win ara yeɣren ungal Iḥulfan, ad iyi-d-yefk tamuɣli-s neɣ tazɣent-is fell-as. Iban annect-nni yezmer ad yili d leslaḥ i tutlayt d tsekla taqbaylit neɣ tamaziɣt. Afud i wid iqeddcen.

Yesteqsatt Muhubi Akli
SIWEL 261248 Feb 17

Laisser un commentaire